Planteringsdesign - Växtkomposition del 2

Analys av ståndort

Det här blir ett lite längre inlägg med information kring nederbörd, jordar och analys av ståndort (läge och förhållanden). I del 1 gick vi igenom Syftet med planteringen. Har du missat det kan du läsa det här. Kan du redan allt om jordar kan du hoppa direkt till analysen här. En ordentlig analys är viktigt för att välja rätt växter för platsen, så att du slipper lägga pengar och tid på att byta ut växter senare.

Inlägget blir något förenklat för att försöka göra informationen tydligare. Om något är otydligt - skriv en fråga i kommentarerna eller hör av dig i chatten! :)

Vad säger den här bilden? Den rosa växten är tjärblomster. I en flora kan man läsa att den trivs på backar. Landskapet är i sluttning med luckor i vegetationen och du ser även stora stenblock eller berg. Sannolikt är den här platsen mycket torr med tunt jordlager. Vill jag plantera här behöver jag välja torktåliga växter som trivs på grunt jorddjup - ofta lågväxande arter.

Nederbörd & jord

Vad betyder väldränerat? När ska marken räknas som torr eller fuktig? Vad har olika jordar för egenskaper och hur påverkar det egentligen växterna?

Innan vi går in på analysen tänker jag att vi diskuterar hur det förändrade klimatet påverkar marken och därmed växtvalet. Man kan tänka att vi får ett torrare klimat, men nederbördsmängden över året har faktiskt ökat och förväntas öka enligt SMHI. Problemet är att regnet kommer allt mer sällan och när det väl regnar blir det ofta stora vattenmängder på kort tid. Det här gör att jorden torkar ut mellan regnen. När en jord torkar ut blir den närmast hydrofob, det vill säga vattenavstötande. När regnet då kommer snabbt i stor mängd på en torr jord rinner det av till närmsta vattendrag istället för att tränga nedåt i marken.

Varför är det här viktigt att tänka på? Det betyder att fler jordar blir torrare. Idag kan du i stort sett utgå från att de platser som får mycket sol är torra och bör planteras med torktåliga växter. Torktåliga växter kommer ofta från platser där långa torrperioder med ev. skyfall är vanliga - det vill säga, får dessa växter rätt förutsättningar klarar de ofta både torka och översvämning. Så även om du har en lerjord, som traditionellt sägs kunna binda mycket vatten, kommer den också med stor sannolikhet att vara torr under sommarens torrperioder. Eftersom klimatet blir varmare blir också avdunstningen större vilket ger en ännu torrare jord.

Vill du veta mer om torktåliga växter? Jag kommer att ha ett gratis webinar den 19/4 om några tips på arter och hur du känner igen torktåliga växter. Videon kommer finnas tillgänglig även efter det här datumet. Läs mer här.

---

Så, med detta som bas kan vi gå in på hur olika jordar beter sig.

Det finns flera olika typer av jordar och blandningar av dessa, vill du läsa mer kan du gå in på sgu.se och välja "Om geologi". Här finns lättläst text som ger en bra grund. Om du vill veta vilken jordart du har kan du kika på deras karttjänster. Gå till "Kartor och 3D" som ligger på första sidan. Välj sedan "Kartvisaren". Där väljer du "Jordarter 1:25000 - 1:100000". Hitta din plats och klicka i kartan för att se vad du har för jord. Jorden kan dock variera väldigt lokalt, men det är något att utgå från. Du kan självklart gå ut och gräva på olika platser i din trädgård, men det kan vara ett bra komplement att kika på kartorna.

---

Vad är då skillnaden på olika jordar? Förenklat kan man säga att det handlar om kornstorlek, det vill säga storleken på mineralerna, och porstorlek, storleken på lufthålen mellan kornen. När en jord klassas som "väldränerad" betyder det att vattnet kan rinna undan. För att vattnet ska kunna färdas genom jorden behöver det finnas luft = många och/eller stora porer.

Lera består av den minsta kornstorleken. Dessa binder till varandra och kan i bästa tillstånd bilda större aggregat ("lerkockor") med mycket porer. Är lerjorden däremot kompakterad och mycket hård - till exempel om den tidigare varit åkermark eller om andra tunga fordon har kört på den och den har krossats, får den sämre egenskaper. I vattenmättat tillstånd blir den då flytande och i torrt tillstånd blir den kompakt med sprickor. Detta kan du se om du har en öppen lerjord på sommaren - ytan ser nästan ut som sten. Här kan nästintill inga växter få plats med sina rötter. Lerjorden gynnas av att täckas, genom täckodling eller vegetation, för att maskar och andra insekter och organismer ska kunna skapa gångar i jorden och ge plats för luft. Gångar i lerjorden kan också skapas genom att rötter har förmultnat från döda växter och kvar blir gångarna där rötterna var.

Princip välmående lerjord. Lermineral har bildat aggregat där rötterna kan växa både mellan och i aggregaten.

Princip kompakterad lerjord. Inga aggregat finns i översta lagret och sprickor bildas. Längre ner kan man se aktivitet av maskar, men rötterna når sällan ner mer än översta 5-10 cm.

Leran består även av mineral som är rika på kalcium, det vill säga jorden har ofta ett högre pH (värt att veta vid diskussion kring surjordsväxter/kalkgynnade växter). Lerkornen vittrar också sönder och släpper många näringsämnen, vilket gör att lerjordar ofta är näringsrika.

Lerjord är med andra ord känslig för kompaktering men kan också fungera väldigt väl som växtjord om den är i bra tillstånd.

Sandiga/grusiga jordar har större kornstorlekar än leran. I sorterad sand är kornstorlekarna jämna vilket betyder att porerna blir större eftersom det inte finns några små korn som kan lägga sig mellan. Det viktigaste att komma ihåg är just det - när jorden är sorterad, det vill säga små korn saknas, bildas stora porer och därmed en väldränerad jord. Sanden är inte lika näringsrik som leran och har heller sällan lika högt pH. Däremot ger många och stora porer chans för växterna att bilda stora rotsystem där rötterna kan ta sig betydligt djupare ner i marken.

Princip sorterad sandjord. Här är porstorlekarna stora och växterna kan bilda stora, djupa rotsystem. Brist på vatten och näring gör att rötterna söker sig längre ner.

Att ha koll på om du har lerig eller grusig/sandig jord är framför allt bra för att avgöra om marken är väldränerad eller kompakt (påverkar växternas rotsystem) och hur mycket fukt och näring som finns tillgängligt. Har du lerjord kan du jobba med täckodling och odling av t.ex. grönsaker som kräver mycket näring eller mer näringskrävande perenner, buskar och träd som växer fortare. Har du en sandig/grusig jord kan du välja torktåligare växter som trivs i en magrare (näringsfattigare) miljö och som satsar mer på djupa rotsystem - de som växer lite långsammare.

Analys

Jorden avgör till stor del vad som kan trivas. Har du svårt att uppskatta vilka egenskaper din jord har så är ett tips att kika på vilka växter som trivs på platsen idag. Har du till exempel brännässlor, vallört eller kirskål? Då är jorden med stor sannolikhet mycket näringsrik och fuktig. Här trivs snabbväxande arter eller arter du skördar, t.ex. grönsaker och snittblommor. Har du däremot luckor i vegetationen där jorden lämnats bar och där t.ex. gräsmattan ser bränd och mager ut tyder det ofta på torrare, mindre näringsrik jord. Här kan du plantera lite stresståligare arter som växer långsammare.

En bra flora är toppen att ha med sig när du gör analys, om du inte redan vet vilka växter som trivs var. Där finns ofta information om var en viss art normalt växer. Jag använder "Svensk flora: Fanerogamer och kärlkryptogamer" ISBN: 9789147100590. Tycker du att det är svårt att identifiera växter rekommenderar jag appen PlantNet. Jag har testat många liknande appar och den här är absolut bäst, tycker jag. Här kan du välja på olika kategorier och floror, t.ex. västeuropeiska växter eller trädgårdsväxter och liknande.

Utöver analys av jordens egenskaper och växter som trivs idag, tänker jag på följande:

• Finns det vattenpölar, känns marken klafsig på våren eller ligger snö och frost kvar länge? Då är marken antagligen ganska kompakt. Här krävs tåliga, snabbväxande arter med stora rotsystem för att ge marken luft.

• Är det tvärtom så att marken känns torr, det finns aldrig vattenpölar och frost försvinner snabbt på våren? Då är detta en varm och väldränerad plats där jag vill plantera torktåliga växter, till exempel perfekt för kryddträdgård.

• Ligger platsen högt eller lågt i landskapet? Både i den lilla skalan (närmsta platser) och stora (trädgården som helhet eller tomtens omgivning). Ligger hela tomten på en kulle är det antagligen blåsigt = ännu torrare. Ligger den här platsen lägre i förhållande till andra platser i trädgården kan det vara en bra plats för regnbädd, bevattningsdamm eller trädgårdsdamm med tillhörande plantering.

• Finns det stenblock eller hårda material som asfalt och betong i direkt anslutning till planteringen? Dessa material värms ofta upp snabbt och kan ge höga temperaturer, väldigt varma så kallade mikroklimat. Här är det perfekt med torktåliga, pollinatörvänliga växter eftersom pollinatörer är väldigt aktiva i värme.

Sedan finns det också en poäng i att testodla arter. Hur mycket du än analyserar din plats, så kommer du att förvånas över att vissa arter trivs som inte "borde" trivas och tvärtom. Jag brukar sätta samma art på olika platser i trädgården för att se var den trivs bäst. Utöver jordens egenskaper och platsens förhållanden, är det sedan växternas interaktion som avgör hur arter trivs. Det vill säga, hur växterna konkurrerar med varandra. Det får nog bli nästa inlägg i serien.

Vad tycker du? Har du lyckats få lite mer koll på vad din plats har för egenskaper? Har du begränsat dina framtida växtval till vissa grupper av växter?

Kommentera gärna frågor eller om du fick någon aha-upplevelse. Dela gärna blogginlägget om du tycker att det var behjälpligt. Tycker du att detta är svårt får du gärna kontakta mig så kan jag hjälpa till. Mvh Essie.